2017-06-16 06:00

2017-06-18 13:26

Fiberplan för landsbygden allt konkretare

ARVIKA: 18 800 kronor i anslutningsavgiftKommunalt bolag bygger i egen regi

När Arvika Kommunnät AB sätter spaden i marken i höst eller vår för ett eget fiberbaserat bredbandsnät på landsbygden gräver man utifrån målet att 90 procent av kommuninvånarna år 2020 ska ha tillgång till fiber med en överföringshastighet av 100 megabit per sekund.

Som Arvika Nyheter tidigare berättat om har Arvika kommun genom dess bolag Arvika Kommunnät AB beslutat att bygga ett fibernät på landsbygden i egen regi. Under veckan har bolaget haft styrelsemöte då fler detaljer runt den kommande utbyggnaden kom fram. Bolaget kommer bland annat att ta fram en prioriteringslista i vilken takt och ordning man ska gräva med utgångspunkt i fyra parametrar:

• Anslutningsgrad, alltså kundintresset i de olika områdena

• Telias planer framöver, bland annat ska Telia släcka sju telestationer hösten 2018

• Arvika Kommunnäts egen utbyggnad av stamnätet

• Länsstyrelsens tilldelning av bidrag

Viktigt bidrag

När det gäller det sistnämnda bidraget, på nio miljoner kronor, måste den som vill bygga ut fibernätet söka för alla aktuella områden i kommunen, det vill säga för ett 20-tal områden sett till Arvika. Detta gör förmodligen att det kommunägda bolaget blir ensamma som sökande, får bidraget, och slipper privat konkurrens.

– Får vi detta bidrag måste vi sedan färdigställa utbyggnaden inom tre år, säger Lennart Rönning, vd på Arvika Kommunnät AB.

Avgift

På styrelsemötet fastslogs man också anslutningsavgiften för abonnenterna, den blir 18 800 kronor (plus nätavgift på 50 kronor per månad). Avgiften blir lika oavsett var man bor i kommunen och oavsett vilket avstånd det blir att dra fram fiber till fastigheten.

– Vi har likabehandlingsprincipen enligt kommunallagen att ta hänsyn till, säger kommunalrådet Peter Söderström (S), som dock utifrån nämnda målsättning att 90 procent av kommuninvånarna ska ha tillgång till fiber 2020 skickar med ett förbehåll.

– Vissa väldigt avlägsna fastigheter kanske inte får nergrävt fiber utan mobila lösningar.

Bidragsregler

Att kommunen tar steget att bygga ett eget fibernät beror på förändrade bidragsregler från Jordbruksverket/länsstyrelsen. Arvika Kommunnät AB hoppas att en kommunal utbyggnad ska bidra till stabilitet och enhetlighet runt denna allt viktigare infrastruktur.

– Det vi vet är att mängden data kommer att öka, säger Söderström. Då måste vi ha en infrastruktur som klarar de kommande behoven, det här är viktigt för landsbygden bland annat för företagen.

Borgensåtagande

Genom det troliga bidraget från länsstyrelsen och genom anslutningsavgifter bedöms kostnaden för utbyggnaden bli 47 miljoner kronor för Arvika Kommunnät AB, vilket finansieras genom borgensåtagande. Kalkylen i dag är att cirka 3 200 abonnenter berörs av utbyggnaden. Flaskhalsar för utbyggnaden kan tillgången till grävare/grävmaskiner bli.

– Det kan medföra att det drar ut på tiden.

En beräkning som Arvika Kommunnät gjorde ifjol över pågående fiberarbeten innebar att 76 personer var i arbete samt 35 maskiner var i gång.

– Arbetstillfällena borde inte bli mindre nu, totalt tror jag vi hamnar på en utbyggnad över 90 mil, säger Lennart Rönning.

Borde kommit tidigare

Fiberutbyggnaden i Sverige har dock genom åren följts av många förändrade förutsättningar. Det finns därför de som frågar sig varför lösningen med en kommunal utbyggnad inte kommit tidigare. Detta skulle bland annat ha besparat många fiberföreningar nedlagt arbete.

Fiberföreningen i Högerud-Dalen har exempelvis lagt ner 10 000 timmar på sitt bredband, ett engagemang som lett till att 75 procent av de abonnenter som önskat fiber fått det.

– Det här försökte vi få för fem år sedan, att kommunen skulle bygga, säger Peter Rimo, en av de aktiva i Högerud-Dalen. Vi är dock glada att vi är där vi är i dag men eftermälet känns lite tungt, att vi fått lägga ner så mycket tid.

Byråkrati

Rimo vittnar om ett mycket byråkratiskt regelverk för fiberföreningarna med bland annat invecklad redovisning och omfattande bestämmelser för offentlig upphandling. Rimo vill inte använda ordet besvikelse att det nu blir lättare för andra på landsbygden att få fiber men ställer sig undrande till varför denna utbyggnad kommer först nu. Samtidigt vill han framhålla att samarbetet med de kommunala tjänstemän som skött fiberfrågan varit bra.

– Jag är inte besviken men vi har tvingats ta ett stort ansvar som vi inte borde.

Positiva

I samband med styrelsemötet träffades Arvika Kommunnät AB och fiberföreningar. Även om föreningarna nu slipper mycket av det operativa arbetet behövs ett fortsatt samarbete mellan kommun och föreningar i arbetet mot slutkunderna.

– De är positiva, nu har de fått något att förhålla sig till, nu vet de att någon bygger, säger Lennart Rönning.

Som Arvika Nyheter tidigare berättat om har Arvika kommun genom dess bolag Arvika Kommunnät AB beslutat att bygga ett fibernät på landsbygden i egen regi. Under veckan har bolaget haft styrelsemöte då fler detaljer runt den kommande utbyggnaden kom fram. Bolaget kommer bland annat att ta fram en prioriteringslista i vilken takt och ordning man ska gräva med utgångspunkt i fyra parametrar:

• Anslutningsgrad, alltså kundintresset i de olika områdena

• Telias planer framöver, bland annat ska Telia släcka sju telestationer hösten 2018

• Arvika Kommunnäts egen utbyggnad av stamnätet

• Länsstyrelsens tilldelning av bidrag

Viktigt bidrag

När det gäller det sistnämnda bidraget, på nio miljoner kronor, måste den som vill bygga ut fibernätet söka för alla aktuella områden i kommunen, det vill säga för ett 20-tal områden sett till Arvika. Detta gör förmodligen att det kommunägda bolaget blir ensamma som sökande, får bidraget, och slipper privat konkurrens.

– Får vi detta bidrag måste vi sedan färdigställa utbyggnaden inom tre år, säger Lennart Rönning, vd på Arvika Kommunnät AB.

Avgift

På styrelsemötet fastslogs man också anslutningsavgiften för abonnenterna, den blir 18 800 kronor (plus nätavgift på 50 kronor per månad). Avgiften blir lika oavsett var man bor i kommunen och oavsett vilket avstånd det blir att dra fram fiber till fastigheten.

– Vi har likabehandlingsprincipen enligt kommunallagen att ta hänsyn till, säger kommunalrådet Peter Söderström (S), som dock utifrån nämnda målsättning att 90 procent av kommuninvånarna ska ha tillgång till fiber 2020 skickar med ett förbehåll.

– Vissa väldigt avlägsna fastigheter kanske inte får nergrävt fiber utan mobila lösningar.

Bidragsregler

Att kommunen tar steget att bygga ett eget fibernät beror på förändrade bidragsregler från Jordbruksverket/länsstyrelsen. Arvika Kommunnät AB hoppas att en kommunal utbyggnad ska bidra till stabilitet och enhetlighet runt denna allt viktigare infrastruktur.

– Det vi vet är att mängden data kommer att öka, säger Söderström. Då måste vi ha en infrastruktur som klarar de kommande behoven, det här är viktigt för landsbygden bland annat för företagen.

Borgensåtagande

Genom det troliga bidraget från länsstyrelsen och genom anslutningsavgifter bedöms kostnaden för utbyggnaden bli 47 miljoner kronor för Arvika Kommunnät AB, vilket finansieras genom borgensåtagande. Kalkylen i dag är att cirka 3 200 abonnenter berörs av utbyggnaden. Flaskhalsar för utbyggnaden kan tillgången till grävare/grävmaskiner bli.

– Det kan medföra att det drar ut på tiden.

En beräkning som Arvika Kommunnät gjorde ifjol över pågående fiberarbeten innebar att 76 personer var i arbete samt 35 maskiner var i gång.

– Arbetstillfällena borde inte bli mindre nu, totalt tror jag vi hamnar på en utbyggnad över 90 mil, säger Lennart Rönning.

Borde kommit tidigare

Fiberutbyggnaden i Sverige har dock genom åren följts av många förändrade förutsättningar. Det finns därför de som frågar sig varför lösningen med en kommunal utbyggnad inte kommit tidigare. Detta skulle bland annat ha besparat många fiberföreningar nedlagt arbete.

Fiberföreningen i Högerud-Dalen har exempelvis lagt ner 10 000 timmar på sitt bredband, ett engagemang som lett till att 75 procent av de abonnenter som önskat fiber fått det.

– Det här försökte vi få för fem år sedan, att kommunen skulle bygga, säger Peter Rimo, en av de aktiva i Högerud-Dalen. Vi är dock glada att vi är där vi är i dag men eftermälet känns lite tungt, att vi fått lägga ner så mycket tid.

Byråkrati

Rimo vittnar om ett mycket byråkratiskt regelverk för fiberföreningarna med bland annat invecklad redovisning och omfattande bestämmelser för offentlig upphandling. Rimo vill inte använda ordet besvikelse att det nu blir lättare för andra på landsbygden att få fiber men ställer sig undrande till varför denna utbyggnad kommer först nu. Samtidigt vill han framhålla att samarbetet med de kommunala tjänstemän som skött fiberfrågan varit bra.

– Jag är inte besviken men vi har tvingats ta ett stort ansvar som vi inte borde.

Positiva

I samband med styrelsemötet träffades Arvika Kommunnät AB och fiberföreningar. Även om föreningarna nu slipper mycket av det operativa arbetet behövs ett fortsatt samarbete mellan kommun och föreningar i arbetet mot slutkunderna.

– De är positiva, nu har de fått något att förhålla sig till, nu vet de att någon bygger, säger Lennart Rönning.