2017-05-31 06:01

2017-05-31 06:01

Varför ska det kosta mer att tända en lampa i Grums än i Ljungby?

Debatt: Elmarknaden

Det kan variera med över 7 000 kronor mellan två likadana hushåll beroende på om man bor i Grums i Värmland eller Ljungby i Småland, skriver Birger Lahti och Håkan Svenneling.

För 20 år sedan avreglerades elmarknaden i Sverige. Syftet skulle vara att öka konkurrensen och sänka priserna. Men hur blev det? Jo, precis tvärtom. Elnätsavgifterna har i genomsnitt ökat med hela 7,5 procent bara sedan förra året och på fem år är ökningen hela 25 procent, visar en aktuell rapport från den så kallade Nils Holgersson-gruppen där Riksbyggen, HSB, Hyresgästföreningen och Sabo ingår. Dessutom visar rapporten mycket stora skillnader över landet.

Det kan variera med över 7 000 kronor mellan två likadana hushåll beroende på om man bor i Grums i Värmland eller Ljungby i Småland. Inte undra på att många svenskar är både förbannade och oroliga och undrar hur de ska ha råd att betala de räkningarna. Särskilt om de råkar bo på en plats där marknaden avgjort var det ska vara extra dyrt att slå på ljuset.

Det finns omkring 180 elnätsföretag i Sverige men tre stora bolag dominerar; Vattenfall som höjt nätavgifterna med 11,2 procent sedan i fjol. Och Ellevio AB och Eon Elnät som ökat sina priser med 9,5 procent respektive 9,3 procent.

När stora aktörer som Vattenfall, Ellevio och Eon kraftigt höjer elnätsavgifterna får det konsekvenser för miljontals människor. Bolagens högsta tillåtna avkastning regleras av Energimarknadsinspektionen. Men elnätbolagen nöjer sig inte, utan har flera gånger överklagat besluten för att få ta ut ännu större avgifter. Norrland och glesbygdsområdena drabbas allra värst. De senaste fem åren har t ex elnätspriset i Sundsvall och Ånge stigit med över 30 procent och i Berg med så mycket som 40 procent.

Att regeringens energiöverenskommelse med Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna inte lyckats presentera något svar på de stigande elnätsavgifterna är ett understatement. Trots att både vanliga hushåll och svensk industri skulle drabbas hårt av ytterligare höjningar väljer man att låta marknaden sköta saken.

Det krävs politiskt ansvar för att motverka dessa orimliga prishöjningar. Vänsterpartiet vill att ellagen ändras. Företagen ska inte kunna chockhöja priserna och det håller inte att företagen regelbundet använder sig av rättsväsendet som ett verktyg för att kringgå systemet.

Det är orimligt med så stora skillnader i nätavgifterna mellan stad och land, mellan regioner och mellan olika bolag. Stegrande elnätsavgifter drabbar inte bara hushållen hårt utan slår även mot industrin och i förlängningen även mot jobben.

Vi vill se en sammanhållen energipolitik med ett stopp för extrema prishöjningar och där elnätsavgifterna inte skiljer sig nämnvärt över landet. Människor i Grums och Ånge ska inte behöva betala mer för samma produkt bara för att de bor i ett område där elföretagen har valt att maximera höjningarna. Elnätet är en angelägenhet för hela Sverige.

Det är tydligt att elmarknaden behöver göras om i grunden. Elproduktionen behöver ses som en del av hela Sveriges infrastruktur. Regeringen bör därför utreda möjligheten att göra det svenska elnätet samhällsägt.

Birger Lahti (V)

Energipolitisk talesperson

Håkan Svenneling (V)

Landsbygdspolitisk talesperson

För 20 år sedan avreglerades elmarknaden i Sverige. Syftet skulle vara att öka konkurrensen och sänka priserna. Men hur blev det? Jo, precis tvärtom. Elnätsavgifterna har i genomsnitt ökat med hela 7,5 procent bara sedan förra året och på fem år är ökningen hela 25 procent, visar en aktuell rapport från den så kallade Nils Holgersson-gruppen där Riksbyggen, HSB, Hyresgästföreningen och Sabo ingår. Dessutom visar rapporten mycket stora skillnader över landet.

Det kan variera med över 7 000 kronor mellan två likadana hushåll beroende på om man bor i Grums i Värmland eller Ljungby i Småland. Inte undra på att många svenskar är både förbannade och oroliga och undrar hur de ska ha råd att betala de räkningarna. Särskilt om de råkar bo på en plats där marknaden avgjort var det ska vara extra dyrt att slå på ljuset.

Det finns omkring 180 elnätsföretag i Sverige men tre stora bolag dominerar; Vattenfall som höjt nätavgifterna med 11,2 procent sedan i fjol. Och Ellevio AB och Eon Elnät som ökat sina priser med 9,5 procent respektive 9,3 procent.

När stora aktörer som Vattenfall, Ellevio och Eon kraftigt höjer elnätsavgifterna får det konsekvenser för miljontals människor. Bolagens högsta tillåtna avkastning regleras av Energimarknadsinspektionen. Men elnätbolagen nöjer sig inte, utan har flera gånger överklagat besluten för att få ta ut ännu större avgifter. Norrland och glesbygdsområdena drabbas allra värst. De senaste fem åren har t ex elnätspriset i Sundsvall och Ånge stigit med över 30 procent och i Berg med så mycket som 40 procent.

Att regeringens energiöverenskommelse med Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna inte lyckats presentera något svar på de stigande elnätsavgifterna är ett understatement. Trots att både vanliga hushåll och svensk industri skulle drabbas hårt av ytterligare höjningar väljer man att låta marknaden sköta saken.

Det krävs politiskt ansvar för att motverka dessa orimliga prishöjningar. Vänsterpartiet vill att ellagen ändras. Företagen ska inte kunna chockhöja priserna och det håller inte att företagen regelbundet använder sig av rättsväsendet som ett verktyg för att kringgå systemet.

Det är orimligt med så stora skillnader i nätavgifterna mellan stad och land, mellan regioner och mellan olika bolag. Stegrande elnätsavgifter drabbar inte bara hushållen hårt utan slår även mot industrin och i förlängningen även mot jobben.

Vi vill se en sammanhållen energipolitik med ett stopp för extrema prishöjningar och där elnätsavgifterna inte skiljer sig nämnvärt över landet. Människor i Grums och Ånge ska inte behöva betala mer för samma produkt bara för att de bor i ett område där elföretagen har valt att maximera höjningarna. Elnätet är en angelägenhet för hela Sverige.

Det är tydligt att elmarknaden behöver göras om i grunden. Elproduktionen behöver ses som en del av hela Sveriges infrastruktur. Regeringen bör därför utreda möjligheten att göra det svenska elnätet samhällsägt.

Birger Lahti (V)

Energipolitisk talesperson

Håkan Svenneling (V)

Landsbygdspolitisk talesperson

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.