2017-06-01 06:01

2017-06-01 06:01

Så bygger vi fler bostäder i Värmland

Debatt: Bostadspolitik

Bostadsbristen är alltså inte bara ett storstadsfenomen. Många mindre kommuner och medelstora städer söker med ljus och lykta för att ordna tak över huvudet åt nyanlända med svag förankring på arbetsmarknaden, skriver Björn Wellhagen.

Det byggs mer än på 43 år. Boverkets prognos för 2017 visar att drygt 72 000 lägenheter kommer att påbörjas under 2017. Så många bostäder har inte börjat byggas sedan 1974. Men byggtakten är inte tillräcklig för att komma till rätta med bostadsbristen. På uppdrag av Sveriges Byggindustrier har Demoskop intervjuat 4 181 kommunpolitiker om bristen på bostäder och hinder för bostadsbyggande. Hela 92 procent anser att behovet att bygga nya bostäder i deras kommun är mycket stort eller stort.

Värmland är dessvärre inget undantag. Av de värmländska kommunerna bedöms många ha ett underskott på bostäder om tre år. Dit hör Karlstad, men även Kristinehamn, Arvika, Grums, Forshaga, Torsby och Kil. Detta enligt Boverkets senaste prognos.

Bostadsbristen är alltså inte bara ett storstadsfenomen. Många mindre kommuner och medelstora städer söker med ljus och lykta för att ordna tak över huvudet åt nyanlända med svag förankring på arbetsmarknaden. När politiker på dessa orter tillfrågas om hinder för mer byggande är det framförallt tre svar som återkommer:

För det första: Hushållens betalningsförmåga för hyresrätter och en bristande möjlighet att ordna finansiering. För det andra: Regelkrångel i form av överklaganden av detaljplaner som drar ut på tiden och försenar byggprocesser. För det tredje: Strandskyddsregler som möjliggör ett förbud av byggande på upptill 300 meter inåt land.

Värmland sticker särskilt ut som en av regionerna där kommunpolitikerna ser strandskyddsregler som ett stort hinder för bostadsbyggande. Medelvärdet på ett index från ett till fem är 3,8, vilket är en bra bit över rikssnittet på 3,2. När det kommer till partipolitisk tillhörighet är framförallt moderater och centerpartister oroade för regelkrångel och strandskyddsregler. Samtidigt ser rödgröna kommunpolitiker hushållens bristande möjlighet att ordna finansiering som ett större hinder för nybyggnation än sina borgerliga kollegor.

Enligt Boverket har 255 av 290 kommuner ett underskott på bostäder. Om målet på 710 000 nya bostäder fram till 2025 ska vara realistiskt krävs en bostadspolitik som utformas betydligt mer efter kommunpolitikernas önskemål.

Därför måste regeringen lyssna på sina rödgröna kollegors oro över hushållens finansieringsförmåga och lägga ner planerna på ett eventuellt skuldkvotstak. Tillämpningen av befintliga byggregler behöver också bli mer enhetlig över landet och inom kommuner och länsstyrelser. Därtill krävs fler undantag från strandskyddsregler för att på så sätt underlätta attraktiv nybyggnation och skapa ökad rörlighet på lokala bostadsmarknader.

Björn Wellhagen

Näringspolitisk chef, Sveriges Byggindustrier

Det byggs mer än på 43 år. Boverkets prognos för 2017 visar att drygt 72 000 lägenheter kommer att påbörjas under 2017. Så många bostäder har inte börjat byggas sedan 1974. Men byggtakten är inte tillräcklig för att komma till rätta med bostadsbristen. På uppdrag av Sveriges Byggindustrier har Demoskop intervjuat 4 181 kommunpolitiker om bristen på bostäder och hinder för bostadsbyggande. Hela 92 procent anser att behovet att bygga nya bostäder i deras kommun är mycket stort eller stort.

Värmland är dessvärre inget undantag. Av de värmländska kommunerna bedöms många ha ett underskott på bostäder om tre år. Dit hör Karlstad, men även Kristinehamn, Arvika, Grums, Forshaga, Torsby och Kil. Detta enligt Boverkets senaste prognos.

Bostadsbristen är alltså inte bara ett storstadsfenomen. Många mindre kommuner och medelstora städer söker med ljus och lykta för att ordna tak över huvudet åt nyanlända med svag förankring på arbetsmarknaden. När politiker på dessa orter tillfrågas om hinder för mer byggande är det framförallt tre svar som återkommer:

För det första: Hushållens betalningsförmåga för hyresrätter och en bristande möjlighet att ordna finansiering. För det andra: Regelkrångel i form av överklaganden av detaljplaner som drar ut på tiden och försenar byggprocesser. För det tredje: Strandskyddsregler som möjliggör ett förbud av byggande på upptill 300 meter inåt land.

Värmland sticker särskilt ut som en av regionerna där kommunpolitikerna ser strandskyddsregler som ett stort hinder för bostadsbyggande. Medelvärdet på ett index från ett till fem är 3,8, vilket är en bra bit över rikssnittet på 3,2. När det kommer till partipolitisk tillhörighet är framförallt moderater och centerpartister oroade för regelkrångel och strandskyddsregler. Samtidigt ser rödgröna kommunpolitiker hushållens bristande möjlighet att ordna finansiering som ett större hinder för nybyggnation än sina borgerliga kollegor.

Enligt Boverket har 255 av 290 kommuner ett underskott på bostäder. Om målet på 710 000 nya bostäder fram till 2025 ska vara realistiskt krävs en bostadspolitik som utformas betydligt mer efter kommunpolitikernas önskemål.

Därför måste regeringen lyssna på sina rödgröna kollegors oro över hushållens finansieringsförmåga och lägga ner planerna på ett eventuellt skuldkvotstak. Tillämpningen av befintliga byggregler behöver också bli mer enhetlig över landet och inom kommuner och länsstyrelser. Därtill krävs fler undantag från strandskyddsregler för att på så sätt underlätta attraktiv nybyggnation och skapa ökad rörlighet på lokala bostadsmarknader.

Björn Wellhagen

Näringspolitisk chef, Sveriges Byggindustrier

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.