2017-06-01 06:00

2017-06-01 06:00

Amnesti inget pangförslag

ANDRALEDARE

Regeringens senaste grepp för att framstå som handlingskraftig är vapenamnestin som skall råda i tre månader under våren 2018. Nackdelen är att amnestin inte kommer att göra det som regeringen vill påskina – nämligen öka säkerheten i samhället.

Detta blir den fjärde vapenamnestin i Sverige och den första som genomförs av en socialdemokratisk regering. Den första genomfördes av regeringen Bildt 1993, den andra 2007 av Alliansregeringen och den tredje genomfördes 2013 under Alliansens andra mandatperiod.

Tanken bakom vapenamnestin är god. Det finns vapen i samhället som folk saknar tillstånd att inneha. En del av dem bidrar till att minska säkerheten på ett väldigt påtagligt sätt. Ingen är dock överdrivet intresserad av att lämna in ett otillåtet vapen av risk för att bli åtalad. Så varför inte öka möjligheten att få bort dessa vapen från gatorna?

Svaret är förstås att de vapen som finns på gatorna inte är de som kommer in under amnestierna. Innehavarna är helt enkelt sällan intresserade av att göra sig av med dem. Under amnestin 2013 lämnades totalt 15 000 vapen in till polismyndigheterna. Av dessa var fyra automatkarbiner, fyra kulsprutegevär och ett trettiotal var kulsprutepistoler. Det är ett försvinnande litet antal. Så gott som alla vapen som lämnas in är sådana som det går att få licens för och som folk bör få licens för om de vill ha dem.

En amnesti bör utformas så att den som vill kan komma in till Polisen och söka licens för vapnet i fråga i enlighet med gängse regelverk. Att inte tillåta detta är ett allvarligt fel i utformningen av amnestin och leder till att många vapen fortsätter att ligga i lådor, kistor och i källarförråd. Att få söka licens för dessa skulle innebära att de kommer in i systemen samt förhindrar en onödig och stor värdeförstöring.

Det finns många skäl att människor har olovliga vapen hemma. Arv är ett av de främsta skälen tillsammans med att det tidigare inte var licenskrav på dessa vapen. De restriktiva reglerna för storleken på vapengarderoben omöjliggör också för många människor att få behålla uppskattat arvegods. Möjlighet att söka exempelvis samlarlicens skulle spela en stor roll. Även tillfälliga licenser skulle vara betydelsefullt. Det skulle möjliggöra att vapen förs in i systemet och kan säljas vidare till andra som har plats för dem. Låt människor få nytta av det värde som finns i tillgångarna de sitter på.

En annan allvarlig brist med regeringens föreslagna amnesti är att den inte omfattar handgranater. Ingen torde ha undgått att Sverige haft ett problem med just handgranater på senare år. Ändå har regeringen inte inkluderat detta i beredningen av förslaget. Det är ett allvarligt misstag och vittnar om hur yrvaket regeringen hanterar säkerhetsfrågorna.

Nästa års amnesti kommer inte att lösa några problem och definitivt inte öka säkerheten. Den lär däremot få ytterligare människor att lämna in vapen som de borde få äga lagligt.

Detta blir den fjärde vapenamnestin i Sverige och den första som genomförs av en socialdemokratisk regering. Den första genomfördes av regeringen Bildt 1993, den andra 2007 av Alliansregeringen och den tredje genomfördes 2013 under Alliansens andra mandatperiod.

Tanken bakom vapenamnestin är god. Det finns vapen i samhället som folk saknar tillstånd att inneha. En del av dem bidrar till att minska säkerheten på ett väldigt påtagligt sätt. Ingen är dock överdrivet intresserad av att lämna in ett otillåtet vapen av risk för att bli åtalad. Så varför inte öka möjligheten att få bort dessa vapen från gatorna?

Svaret är förstås att de vapen som finns på gatorna inte är de som kommer in under amnestierna. Innehavarna är helt enkelt sällan intresserade av att göra sig av med dem. Under amnestin 2013 lämnades totalt 15 000 vapen in till polismyndigheterna. Av dessa var fyra automatkarbiner, fyra kulsprutegevär och ett trettiotal var kulsprutepistoler. Det är ett försvinnande litet antal. Så gott som alla vapen som lämnas in är sådana som det går att få licens för och som folk bör få licens för om de vill ha dem.

En amnesti bör utformas så att den som vill kan komma in till Polisen och söka licens för vapnet i fråga i enlighet med gängse regelverk. Att inte tillåta detta är ett allvarligt fel i utformningen av amnestin och leder till att många vapen fortsätter att ligga i lådor, kistor och i källarförråd. Att få söka licens för dessa skulle innebära att de kommer in i systemen samt förhindrar en onödig och stor värdeförstöring.

Det finns många skäl att människor har olovliga vapen hemma. Arv är ett av de främsta skälen tillsammans med att det tidigare inte var licenskrav på dessa vapen. De restriktiva reglerna för storleken på vapengarderoben omöjliggör också för många människor att få behålla uppskattat arvegods. Möjlighet att söka exempelvis samlarlicens skulle spela en stor roll. Även tillfälliga licenser skulle vara betydelsefullt. Det skulle möjliggöra att vapen förs in i systemet och kan säljas vidare till andra som har plats för dem. Låt människor få nytta av det värde som finns i tillgångarna de sitter på.

En annan allvarlig brist med regeringens föreslagna amnesti är att den inte omfattar handgranater. Ingen torde ha undgått att Sverige haft ett problem med just handgranater på senare år. Ändå har regeringen inte inkluderat detta i beredningen av förslaget. Det är ett allvarligt misstag och vittnar om hur yrvaket regeringen hanterar säkerhetsfrågorna.

Nästa års amnesti kommer inte att lösa några problem och definitivt inte öka säkerheten. Den lär däremot få ytterligare människor att lämna in vapen som de borde få äga lagligt.